Fermentering för nybörjare – en rawfood-teknik för ökad näring
Fermentering är en uråldrig metod för att konservera och förädla mat. Inom rawfood-världen har fermentering fått ett stort uppsving tack vare dess förmåga att öka näringsvärdet och skapa unika smaker, utan att råvarorna hettas upp. Denna guide ger dig grunderna i fermentering, dess fördelar och hur du enkelt kan börja fermentera hemma.
Vad är fermentering och hur fungerar det?
Fermentering är en naturlig process där mikroorganismer, som mjölksyrabakterier och jäst, bryter ner sockerarter i livsmedel. Denna process, som sker utan syre, resulterar i produktionen av bland annat mjölksyra. Mjölksyran ger en syrlig smak och bidrar till att konservera maten genom att skapa en ogynnsam miljö för skadliga bakterier. För rawfood-entusiaster är fermentering extra intressant eftersom maten behåller sina råa egenskaper och enzymer, samtidigt som den blir ännu näringsrikare. Mer information om grunderna finns i podcastavsnittet ”Mjölksyrning” med Anastasia Lundqvist.
Mjölksyrabakterier och näringsupptag
Mjölksyrabakterier spelar en central roll vid fermentering av grönsaker. Dessa bakterier omvandlar sockerarterna i grönsakerna till mjölksyra. Denna process sänker inte bara pH-värdet, vilket förlänger hållbarheten, utan bidrar också till att bryta ner så kallade ”antinäringsämnen”. Antinäringsämnen, som fytinsyra, kan annars hindra upptaget av mineraler som järn och zink. Genom fermentering blir dessa mineraler mer tillgängliga för kroppen. I artikeln ”Rätt beredning” kan du läsa mer om hur nedbrytning av fytinsyra kan effektivisera järnupptaget.
Hälsofördelar med fermenterad mat
Fermenterad mat erbjuder en rad hälsofördelar, vilket gör den till ett värdefullt tillskott till en rawfood-kost.
Probiotika och tarmhälsa
Fermenterad mat är en källa till probiotika, levande mikroorganismer som bidrar till en balanserad tarmflora. En välmående tarmflora är viktig för matsmältningen, immunförsvaret och det allmänna välbefinnandet. Forskning visar att tarmfloran även kan påverka den mentala hälsan, vilket diskuteras i artikeln ”Fördelar för mental hälsa” från Cleveland Clinic.
Ökat näringsinnehåll
Under fermenteringsprocessen producerar mikroorganismerna vitaminer, som B-vitaminer och K2-vitamin, samt enzymer och andra bioaktiva ämnen. Detta gör fermenterad mat till en näringsrik komponent i kosten. Du kan läsa mer om detta i artikeln ”Eating Fermented”.
Andra fermenterade livsmedel
Förutom fermenterade grönsaker finns det en mängd andra fermenterade livsmedel att upptäcka, som yoghurt, kefir, kimchi, surkål, miso och kombucha. I artikeln ”Fermented foods” från Harvard Health får du en bredare översikt.
Kom igång med fermentering hemma: Grönsaker
Att börja fermentera är enklare än vad många tror. Du behöver inga dyra redskap. Grönsaker, salt, vatten och en ren glasburk är allt som krävs. Fermenterade grönsaker är en utmärkt startpunkt.
Enkel guide till fermenterade grönsaker
Här är en grundläggande guide, inspirerad av bland annat ”Fermenterade grönsaker”, för att komma igång:
1. Grönsaksval: Välj dina favoritgrönsaker. Vitkål, morötter, gurka, blomkål, rödbetor, lök och chili är alla bra alternativ. Ekologiska grönsaker är att föredra.
2. Förberedelse: Strimla, riv eller skär grönsakerna i önskad storlek. Använd rena redskap och händer.
3. Saltning: Använd cirka 1-1,5 teskedar jodfritt salt per 500 gram grönsaker. Saltet hjälper till att dra ut vätska och skapa en gynnsam miljö för mjölksyrabakterierna. Låt grönsakerna stå saltade i 10-15 minuter.
4. Bearbetning: Massera och krama grönsakerna ordentligt för att frigöra vätska.
5. Packning: Lägg grönsakerna i en ren glasburk. Varva gärna olika sorter och tryck ner grönsakerna ordentligt så att vätskan sipprar upp.
6. Saltlake (om nödvändigt): Om grönsakerna inte täcks helt av sin egen vätska, gör en saltlake genom att blanda 1,5 matskedar salt med 1,5 liter vatten. Häll saltlaken över grönsakerna så att de täcks.
7. Tyngd: Använd en tyngd, till exempel en mindre burk eller en speciell fermenteringstyngd, för att hålla grönsakerna nere under vätskeytan. Detta är mycket viktigt för att undvika mögelbildning.
8. Jäsning: Sätt på locket löst, eller använd ett jäslock. Låt burken stå i rumstemperatur (18-24 grader) i några dagar upp till flera veckor. Smaka av regelbundet. Grönsakerna är klara när de har en behaglig syrlig smak.
9. Förvaring: När fermenteringen är klar, sätt på locket ordentligt och förvara burken i kylskåp. Där fortsätter mognadsprocessen, men i långsammare takt. Fermenterade grönsaker håller sig i flera månader i kylskåp.
Vanliga frågor och svar (FAQ)
Här är svar på några vanliga frågor om fermentering:
Är hemmagjord fermentering säker?
Ja, om du följer grundläggande hygienregler. Använd rena redskap, var noggrann med saltmängden och se till att grönsakerna är täckta av vätska under hela processen.
Vad gör jag om det bildas mögel?
Om det bildas mögel på ytan ska hela satsen slängas.
Hur vet jag när fermenteringen är klar?
Det bästa sättet är att smaka. Grönsakerna ska ha en syrlig och god smak. Du kan också se bubblor och känna ett lätt tryck i burken.
Vilka grönsaker kan jag fermentera?
De flesta grönsaker går utmärkt att fermentera. Exempel är vitkål, morötter, gurka, blomkål, rödbetor och lök. Grönsaker med hög stärkelsehalt, som potatis, lämpar sig dock mindre bra.
Behöver jag speciella fermenteringsburkar?
Nej, vanliga glasburkar fungerar bra, men speciella jäslock kan underlätta processen.
Hur mycket fermenterad mat ska jag äta?
Börja med små mängder, till exempel en matsked per dag, och öka gradvis. Lyssna på din kropp.
Kan alla äta fermenterad mat?
De flesta kan äta fermenterad mat utan problem, men personer med histaminintolerans eller vissa mag- och tarmsjukdomar bör vara försiktiga. Rådgör med en läkare om du är osäker.
Hur länge håller fermenterade grönsaker?
I kylskåp håller de sig i flera månader, ofta upp till ett år om burken är oöppnad.
Avslutning
Fermentering är ett fantastiskt sätt att berika sin kost, experimentera i köket och ta tillvara på naturens resurser. Genom att fermentera kan du inte bara förlänga hållbarheten på dina råvaror utan också öka näringsvärdet och skapa spännande smaker. Prova dig fram och upptäck fermenteringens möjligheter!
ns den en
är
som är klimatkompenserat och extra krispigt, är perfekt i köksskafferiet att äta till god rawfood och att plocka fram när man är sugen!



och andra hälsofrämjande livsmedel. Det är vanligt att lägga vissa ingredienser, exempelvis bönor och linser, i blöt innan tillagning. Det gör att de ”väcks till liv” och blir mer lättsmälta. Rawfood kallas därför ibland för ”levande föda”. Ingredienserna kan även torkas, groddas och syras om du inte vill äta dem råa.
Råkost är en form av kosthållning där maten är helt rå eller max hettas upp till 42 grader. När det gäller rawfood är det till stor del en slags livsstil och med rätt balans uppnås välmående på kroppsligt och mentalt plan.
tervunnet material och rena produktionskedjor. Oavsett om det är rawfood i form av mat och dryck eller den ”vanliga vardagen” handlar det om att leva sunt och nära naturen. Att måna om det
Brukar du beställa hem en matkasse varje vecka för att spara tid i vardagen och testa lite nya recept? Har du i så fall funderat på att beställa hem en matkasse som fokuserar på rawfood? Det har länge varit populärt i andra länder i Europa och nu även fått fäste i Sverige. Genom att testa en specialiserad matkasse får du upp ögonen för vad
e levererar till din adress då det kan skilja sig åt beroende på var i landet du bor. Det hjälper dig att göra det bästa valet när det kommer till matkasse.
Din kropp jobbar hårt och ständigt med att försöka rena ut gifter och reparera dina vävnader. Varje dag belastar vi kroppen och kroppens system genom att t.ex. stoppa i oss mat som är processad, men vi förgiftar oss också med hygienprodukter med parfym, smink och kosmetika, men även bekämpningsmedel och luftföroreningar får vi i oss. Med så många gifter från olika håll kan det vara svårt för kroppen att sköta utrensningen på egen hand. Väljer vi däremot att äta en kost som är naturligt lättsmält och som är ren, ger vi kroppen en möjlighet (och mer energi) att rensa bort alla orenheter.